Vem är egentligen ätstörd?

Nu närmar vi oss den internationella kvinnodagen med stormsteg och vi på Tjejjouren Väst vill ta tillfället i akt att prata om olika typer av ätstörningar, hur samhället ser på problematiken kring dessa och hur det påverkar de personer som vi har kontakt med genom vår verksamhet.

Kriterierna för att diagnostiseras med anorexia eller bulimi är mycket specifika och i många fall nödvändiga att uppfylla för att få hjälp av vården. På Tjejjouren Väst chattar vi varje vecka med unga personer som identifierar sig som tjejer. Många av dem uppfyller inte kriterierna för att diagnostiseras och får därför inte hjälp eller har för den delen svårt att läka sig själva. Enligt Ätstörningar.se antas det att endast 10 % av dem som lider av ätstörningar diagnostiseras och får behandling, samt att det för de personerna i genomsnitt tar 8 år från det att ätstörningen uppstår till det att den behandlas. Allt detta visar på att samhället brister i hanteringen av ätstörningar och ätstörda och att mycket kan göras för att de som drabbas ska få bättre information och hjälp redan i skolan.

När en går i högstadiet och gymnasiet upplever många att grupptrycket är stort och självförtroendet och självkänslan mindre. Samtidigt lever vi i ett samhälle där utseende ständigt värderas och där framgång och välmående ofta mäts i hur en ser ut, hur mycket en tränar och hur en äter. Att då se ätstörningar som något svartvitt och individuellt är att bortse från strukturerna som skapar dem vilket gör det omöjligt för oss att effektivt arbeta emot dem.

På Tjejjouren Väst har vi kontakt med många unga som har problem med ätstörningar på olika sätt. Några har försökt få hjälp men har från vården fått höra att de väger för mycket eller att de på andra sätt inte uppfyller kraven för att få hjälp. Andra pratar mycket om mat eller träning. Några frågar oss om vad de får lov att äta, vad som är nyttigt, om de kommer att bli tjocka av att äta någon specifik mat. Många av dem vi pratar med skulle aldrig själva definiera sig som ätstörda trots att de tydligt har skeva sätt att se på sig själva, sin kropp, på mat och på träning samt mår väldigt dåligt över detta.

Tjejjouren väst

Något som gör det allt svårare att urskilja ätstörningar kan knytas till begreppet "ortorexi", där ätstörningen yttrar sig som en besatthet vid "hälsa", att endast äta nyttig mat och att träna mycket och hårt. Att vårt samhälle accepterar och uppmuntrar till ett sådant beteende gör det svårare att se när det blir tvångsmässigt och farligt. När en person begränsar sin kost till den grad att det påverkar ens hela liv, när en får skuldkänslor när en ätit något "onyttigt" eller när en inte tränar lika ofta eller hårt som en brukar, då blir det en ätstörning. Dessa begränsningar och måsten blir ytterligare regler för den ätstörda att slaviskt leva efter. I skolan och i allmänhet för unga blir detta farligt eftersom en ofta vill göra vad andra gör, vilket gör att osunda sätt att se på sig själv, på mat och på träning snabbt sprider sig. För att komma till rätta med detta måste vi inse att ätstörda tankar börjar mycket tidigare än en diagnos och även att en kan vara ätstörd utan att uppfylla kriterierna för anorexi eller bulimi.

 

Nu i januari publicerade Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa en studie som visade att ungdomar som fått information om psykisk ohälsa och självmordstankar i skolan löpte drygt 50 % lägre risk för att själva försöka ta livet av sig eller för att utveckla självmordstankar. Vi tror att detta skulle kunna appliceras på ätstörningar också. Om skolan skulle informera unga om hur ätstörningar kan se ut, om sunda sätt att se på sig själv, på mat och på träning samt om sätt att få hjälp och kunna hjälpa personer i sin närhet så skulle resultaten säkerligen vara lika hoppfulla som för den suicidpreventiva studien. Att bryta tabut och att öppet börja prata om ätstörningar som ett strukturellt problem är nödvändigt för att komma till rätta med denna sjukdom som i första hand drabbar unga tjejer.

Maxime Persdotter Wallström
Tjejjouren Väst

comments powered by Disqus

Instagram

Tweets

Utveckling & formgivning

Martin Egri & Marielle Jensen/Color Bug

Hjälp oss att bli bättre!

Hej! Vi vill gärna förstå hur vi kan förbättra Agenda: Jämlikhet för dig! Att svara på enkäten tar bara två minuter av ditt liv och du får en massa god karma på köpet!

Svara på enkäten nu En annan gång