”Det kan vara svårt att förstå vad som är våld om vi inte talar om det”

Denise Cresso från EJA - En jour för alla skriver om våld mot kvinnor med funktionsvariationer. Hon berättar att våldet grundar sig i samma maktutövande som annat våld mot kvinnor, men att det finns en större utsatthet än för kvinnor utan funktionsnedsättning och att det kan vara svårt att förstå vad som är våld om vi inte talar om det.

Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning är inget annorlunda i grunden jämfört med våld mot kvinnor utan funktionsnedsättning. Det är samma gamla våld, fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt. Det som skiljer våld mot kvinnor med funktionsnedsättning jämfört med kvinnor utan är att hon förutom det vanliga våldet också utsätts för försummelse (att inte få mat, medicin eller hygien korrekt) och funktionshinderrelateratvåld (det som utnyttjar kvinnans funktionsnedsättning i våldsutövandet).

Det finns stunder, Afsoon
Bilden kommer från utbildningsmaterialet "Det finns stunder" utgivet av Kunskapscentrum Dubbelt Utsatt och Amphi Produktion. Vill du veta mer om våld mot kvinnor med funktionsvariationer kan du hitta utbildningsmaterialet här.

Det finns en utsatthet som är större än för kvinnor utan funktionsnedsättning. Det kan vara svårt att förstå vad som är våld om vi inte talar om det. Många tänker nog inte att det är våld att medvetet ställa en kvinnas rullstol en bit från sängen, men när det innebär att kvinnan inte kan komma ur sängen när hennes partner gått till jobbet, ja, då innebär det onekligen att hon får ligga kvar i sängen, utan att kunna lämna hemmet. Då kan hon inte heller tvätta sig eller laga mat eller ta sig till jobbet. Ligger mobilen för lång från sängen är hon totalt innestängd utan att ens dörren är låst.

Om vare sig kvinnan eller någon annan i hennes närhet förstår att detta är våld så blir det ingen polisanmälan. Skulle hon polisanmäla händelsen krävs en kunnig förhörsledare som förstår att detta är ett kvinnofridsbrott och kan förhöra henne om fler händelser.

Förövarna kan vara så många fler som kvinnan är beroende av i sin vardag förutom sin partner, nämligen anhöriga, grannar, personal eller färdtjänstförare. Hon kan också utsättas för våld på andra platser än det egna hemmet. Platser som hon borde vara trygg på precis som hemmet borde vara för alla kvinnor. Det kan vara på ett boende eller i en färdtjänstbil.

Detta faktum att kvinnan många gånger är ensam i bilen innebär att ord står mot ord och då är kvinnor med intellektuell och psykisk funktionsnedsättning extrautsatta. De blir sällan trodda och slutar många gånger att berätta om vad de blivit utsatta för…

Kommunens personal både utförarna och handläggarna behöver utbildning i hur våldet kan se ut för kvinnor med funktionsnedsättning.  Kommunen behöver stötta kvinnojouren i deras arbete för tillgänglihet som också är en förutsättning för att en kvinna med funktionsnedsättning som är våldsutsatt också skall kunna ha ett skyddat boende.

Men eftersom de flesta kvinnojourer bygger på kvinnor som tar av sin tid och utan betalning stöttar våldsutsatta kvinnor så är det ingen offentlig verksamhet. Det innebär att kommunen inte har någon skyldighet att göra dem tillgängliga för kvinnor med funktionsnedsättning som behöver en jour.


Denise Cresso
EJA - En jour för alla

comments powered by Disqus

Instagram

Tweets

Utveckling & formgivning

Martin Egri & Marielle Jensen/Color Bug