"Till er som aldrig såg mig"

Idag inleder Jessica bloggtemat Psykisk ohälsa med att skriva om hur det var att ensdast ses som sin diagnos, då vårdpersonalen och omvärlden slutade se en. Idag har hon själv nått sin dröm att själv jobba med människor som inte mår bra. Detta är hennes berättelse.

Du borde tänka om Jessica.

Det fick jag höra om och om och om igen på läkarsamtalen. Nya avdelningar, nya läkare och de flesta sa samma sak. De såg inte min framtid, bara mina sjukdomar, situationen jag satt i då.

Jag har många år bakom mig med depressioner, självskadebeteende, ätstörningar och långa inläggningar på olika psykiatriska avdelningar. Men även mitt bland denna hopplöshet hade jag en dröm, att jobba med människor som inte mår bra.

Jessica
Det var många år sedan jag bestämde mig för att bli sjuksköterska. Men jag blev nedtryckt. En och två och flera gånger. Jag hade en dröm, men många inom sjukvården har krossat den. För de såg inte mig, utan bara mina diagnoser och min problematik. Som att de inte förstod att man aldrig är sina diagnoser.

Bakom kroniska depressioner och anorexia så fanns Jessica. Men vården slutade se henne och tillslut såg jag inte mig själv. Jag gav upp och la drömmen åt sidan. För att jag var instabil och trasig då. Påverkades mycket av andras ord. Idag är jag självständig och stabil och tar inte åt mig av andras försök att skada mig. Men då, då orkade jag ingenting annat än att ge upp.

Jag önskar att jag idag kunde träffa alla läkare och annan vårdpersonal. Alla dem som slutade tro, som gav upp, och dem som tog ifrån mig det som jag levde för; Min dröm. Visa dem att det gick. Att jag blev frisk och att jag tog mig tillbaka. Både till livet och det som jag har kämpat för. Att jobba inom vården. Snart är första året på sjuksköterskeprogrammet färdigt och jag har spenderat åtta veckor på en avdelning inom akutkirurgi. Jag är bland annat vice ordförande och föreläsare i föreningen SHEDO som jobbar med självskadebeteende och ätstörningar. Jag har dessutom precis fått jobb som boendeassistent inom socialpsykiatrin. Det säger en del, att det såklart går. Att ingenting är omöjligt!

Idag har jag väldigt svårt att förstå hur alla läkare tänkte. Hur de kunde anse att jag inte skulle klara av att jobba på sjukhus med motiveringen att jag aldrig skulle orka det efter alla hundratusen dagar på slutenvården. Nu när jag är frisk och spenderar 90 % av min vakna tid med att jobba med vård och hälsa så får jag inte ihop det. För jag VET att jag kommer bli en underbar sjuksköterska, och mina erfarenheter är såklart inget hinder - snarare en fantastisk lärdom som man aldrig kan läsa om i böcker.

Låt ingen ta ifrån dig dina drömmar. Trots att jag gav upp hoppet om att jag skulle kunna göra det jag drömde om, så gick det. För ju friskare jag blev - desto mer säker blev jag på att läkarna hade fel. Och nu är det liksom bevisat, för jag jobbar ju inom vården, och trivs fantastiskt bra med det. Och jag vet att jag gör skillnad.


Jessica
Vice ordförande - Föreningen SHEDO.

Föreningen SHEDO arbetar med att sprida information, skapa opinion och ge stöd kring psykisk ohälsa, ätstörningar och självskadebeteende.

comments powered by Disqus

Instagram

Tweets

Utveckling & formgivning

Martin Egri & Marielle Jensen/Color Bug

Hjälp oss att bli bättre!

Hej! Vi vill gärna förstå hur vi kan förbättra Agenda: Jämlikhet för dig! Att svara på enkäten tar bara två minuter av ditt liv och du får en massa god karma på köpet!

Svara på enkäten nu En annan gång