"Igår sprang jag en halvmara i Sahara. Mellan de västsahariska flyktinglägrena tog vi oss fram. Svettigt och sandigt."

Ylva Zetterlund, Sahara Marathon

Igår sprang jag en halvmara i Sahara. Mellan de västsahariska flyktinglägrena tog vi oss fram. Svettigt och sandigt. Ibland såg jag inte en enda människa, bara öken åt alla håll. Men för det mesta omringades "banan" av militär, sjukvårdsbilar och och funktionärer som delade ut vatten.

Spring för frihet öken


Varför i hela friden då? Från och till undrade jag också det. Särskilt när mitt knä efter 8km började göra förbannat ont. Eller när jag 4km innan mål snubblade och vrickade foten och haltandes fick fortsätta. Men så tvingade jag mig själv att tänka på anledningen till varför jag är här. Kampen för ett fritt Västsahara! På människor som tvingat lämna sitt land på grund av Marockos ockupation. På Dakhna som jag bor hos och som har bott här hela sitt liv. På hennes barn som kanske kan få möjligheten att växa upp i ett fritt Västsahara. Och sen tänkte jag på den förbannade smärtan igen. Och på att jag var snabbare än jag trodde så om jag fortsatte skulle smärtan snart ta slut. 2 timmar och 30 minuter senare sprang jag i mål. Mina vänner som är här med mig från Emmaus Björkå persade allihop. Allt för ett fritt västsahara.

Idag fortsätter livet som vanligt i Smara. Det dricks te. Människor jobbar. Barn går i skolan. Och alla kämpar och hoppas på frihet!

Spring för frihet Dakhna och Fateme

comments powered by Disqus

Instagram

Tweets

Utveckling & formgivning

Martin Egri & Marielle Jensen/Color Bug