Allt utom ett ja är ett nej

Sedan FATTA startades 2013 har de jobbat för att införa en samtyckeslag med syfte att skydda den som blir utsatt för sexuellt våld. För Agenda: Jämlikhet skriver Fattas Kristina Lindqvist om varför deras kamp är viktig.

Hur kommer det sig att de flesta känner någon som utsatts för sexuellt övergrepp, men att ingen känner en våldtäktsman? Det är för de flesta självklart att man inte har sex med någon som inte vill, men varför sker då så många våldtäkter (5920 anmälda våldtäkter under 2015 i Sverige)? En förklaring kan vara att många människor faktiskt inte riktigt vet var gränsen går mellan sex och ett övergrepp. Det kan bero på flera saker, inte minst en förlegad bild av vad en våldtäkt är, till exempel att förövaren ska ha använt fysiskt våld för att det ska vara ett övergrepp eller att den brottsutsatta ska ha gjort kraftigt fysiskt motstånd. Detta trots att sju av tio som utsatts för våldtäkt upplever så kallad frozen fright, alltså att rädslan sätter kroppen i ett tillstånd som gör att man blir som paralyserad och att fysiskt våld därför inte behöver användas. 

Till följd av de stereotypa bilder som finns för både brottsutsatta och förövare har vi sett kvinnors kroppsliga integritet kränkas i århundraden. Vi har sett skuldbeläggande av den brottsutsatta i rättssalen genom kartläggningar av hennes klädsel och livsstil i övrigt, ifrågasättande av kvinnors beteenden och ifrågasättande av kvinnors trovärdighet. Framför allt har vi sett hur mäns världsbild och uppfattning av situationen har fått avgöra om våldtäkten ska kunna betraktas som en våldtäkt överhuvudtaget i domstol, till exempel när män frias för att de inte förstod att den brottsutsatta sov (vi pratar om mäns världsbild eftersom förövaren i 97 % av de anmälda våldtäkterna är en man). 

Dagens lagstiftning förstärker föreställningen om att ett sexuellt övergrepp måste innehålla våld eller hot och tillämpningen av den bygger på förlegade uppfattningar om vad ett sexuellt övergrepp är och varken speglar forskning på området eller brottsutsattas erfarenheter. En samtyckeslagstiftning skulle istället kunna poängtera att sex utan samtycke är ett övergrepp. En samtyckeslag skulle innebära att det avgörande för om en handling kränker en annan människas sexuella integritet är just samtycke, att en sådan kränkning är en straffvärdig handling och att det ska leda till juridiskt ansvar. Det skulle signalera att sex bara är okej under en förutsättning – att alla inblandade är med på det. 

Motståndare till att införa en samtyckeslag säger att det inte kommer att leda till fler fällande domar och att de intima frågorna kommer att bli ännu fler i rättssalen, men faktum är att kränkande frågor ställs redan idag. Som alltid när det gäller sexuella övergrepp kommer det finnas bevissvårigheter och det kan en samtyckeslag inte ändra på. Förhoppningen är däremot att en samtyckeslag kan få en normerande verkan, och på så sätt bidra till ett samhälle där färre övergrepp faktiskt sker. Fattas kamp handlar inte främst om fler fällande domar, utan om just färre övergrepp. 

En färsk Eurobarometer om könsbaserat våld visar att Sverige är det land där man är minst benägen att legitimera ett sexuellt umgänge utan samtycke på grund av den brottsutsattas beteende i situationen (till exempel om den brottsutsatta druckit alkohol, tagit droger, flirtat med gärningsmannen, följt med gärningsmannen hem, etc.). Trots det är vi inte ett av de EUländer som infört en samtyckeslag för sexuella brott. En lagstiftning som bygger på samtycke är därför också en lagstiftning som bäst skulle spegla folkets attityd. 

Oavsett om lagförslaget antas eller inte så kommer vi att behöva fortsätta jobba mot destruktiva maskulinitetsnormer som ligger till grund för mäns våld mot kvinnor för att förebygga framtida övergrepp. Att införa lagen vore ett otroligt viktigt steg på vägen mot ett fullt skydd för människors kroppsliga integritet och ett principiellt viktigt ställningstagande för att allt utom ett ja, betyder nej. 

FATTA,
via Kristina Lindqvist

comments powered by Disqus

Instagram

Tweets

Utveckling & formgivning

Martin Egri & Marielle Jensen/Color Bug